Ofta används hästar vid skogsavverkning när det inte är möjligt att få ut virket på annat sätt. Till exempel för att stengärdsgårdar eller gångtunnlar utgör hinder, eller där träden står bland minnesmärkta gravar. Även vid vattenskyddsområden där hästar används för att dra ut stockar med släpredskap för att inte riskera oljespill eller bränsleläckage. I ett sådant sammanhang kan inte hästen jämföras ekonomiskt med andra metoder eftersom den är det enda alternativet. I en ny rapport ”Hästen som resurs i det moderna skogsbruket” har Siri Berg på uppdrag av Brukshästcentrum sammanställt fördelarna med att använda arbetshästar i skogen.

–Hästar är ett bra alternativ när det inte får bli några markskador, som i naturskyddsområden, på ställen där man inte vill ha något buller eller där skotning måste ske över en grannes mark, säger Siri Berg.

Men det finns förstås också vinster att uppmärksamma inom alla hållbarhetsområden. Att använda arbetshästar ger minskade koldioxidutsläpp, minskad risk för oljeläckage och mindre påverkan på den biologiska mångfalden. Man bidrar till att bevara ett kulturarv och de sociala aspekterna i tätortsnära områdena är värdefulla.

Det kan dock vara svårt att sätta ekonomiskt värde på de många positiva följder som användandet av arbetshästar ger, särskilt som nyttorna ofta är långsiktiga. I rapporten nämns gallring av skog som först kan verka dyrare än helmaskinella metoder, men som blir lönsamt i längden för att man i framtiden kan få ut ett mer värdefullt virkesuttag.

–Att återställa marken efter körskador innebär en stor kostnad. I skogsbruk där underväxt är viktig, eller där föryngring från fröträd ska utgöra den nya generationen skog, sparar man pengar i längden, säger Siri Berg.

Kvinna står på griplastarvagn bakom två arbetshästar i skogen — Siri Berg. Foto: Per Madestam

En annan långsiktig effekt är minskad problem med rotröta. Rötan kostar skogsbruket mycket mer än granbarkborren och rapporten lyfter användning av häst som ett sätt att minska problemet.

En annan vinst för till exempel kommuner som anlitar hästentreprenörer för skogsåtgärder är den sociala aspekten. Klagomålen från innevånarna minskar drastiskt och det blir trevligt att gå i skogen även efter åtgärden eftersom det blir mycket mindre skador i marken. Hur ser framtiden ut då för arbetshästen?

– Efterfrågan på tjänster utförda med arbetshästar ökar och vi har fortsatt högt söktryck till kuskutbildningen i brukshästkörning, berättar Malinda Alriksson, brukshästcentrum Wången.

Bild på framsida av rapport. Bilden föreställer en man som kör griplastarvagn med ett par nordsvenska brukshästar — Rapporten är skriven av skogsvetare Siri Berg, som gått Kuskutbildningen i brukshästkörning, på uppdrag av Brukshästcentrum Wången.

TIPS TILL ENTREPRENÖRER

I rapporten sammanfattas tips för brukshästentreprenörer som vill ha fler skogsuppdrag.

Det kan ta tid, och kräva tålamod och engagemang att få uppdrag från kommuner. Om man inte får napp så är det en bra idé att försöka igen senare. De anställda kan ha bytts ut, eller så kan de politiska direktiven ha ändrats.

Vem ska man kontakta på kommunen?

Fråga i kommunens växel. Det kan till exempel vara någon som arbetar med skyddade områden och tätortsnära skog. Hittar du ingen kontaktperson på kommunen kan du höra dig för om det finns något bolag som är upphandlad att sköta kommunens skog.

När du hittat en kontaktperson ge ett förslag att ni ska ses på plats i skogen och föreslå en tid för mötet.

Vilka argument kan man använda?
I rapporten Hästen som resurs i det moderna skogsbruket tas positiva värdena upp indelat efter sociala, ekologiska, kulturella och ekonomiska värden. Vad som fungerar kan bero på vad som är prioriterat i kommunen.

Mer miljövänligt och bättre för den biologiska mångfalden.
Gynnsamt där undervegetation och/eller naturlig föryngring ska främjas.
Omfattningen av markskador, stamskador, markkompaktering och röta reduceras eller elimineras.
Hästdrivna ekipage genererar lägre koldioxidutsläpp per hektar.
Hästar ger god publicitet och ger möjlighet till förstärkt kommunikation kring kommunens hållbarhetsarbete.
Klagomålen från invånare och boende i närområdet minskar drastiskt. Hästar i skogen upplevs mer positivt än maskiner.
Bullret reduceras.

Kräver kommunerna någon certifiering?

PEFC-certifiering är ofta ett krav för att kunna arbeta med kommunala skogar, men inte alltid. Även om certifiering är ett krav kan det ändå vara värt att ta kontakt med kommunen.

BRUKSHÄSTCENTRUM

Brukshästcentrum Wången är en oberoende part som arbetar för att stärka brukshästens roll i samhället och öka affärsmöjligheterna för branschens entreprenörer. Brukshästcentrum driver projekt för att utveckla relationerna mellan branschen och köpare av tjänster, tillhandahåller ett register över brukshästentreprenörer och utbildar nya entreprenörer på Kuskutbildningen i Brukshästkörning.

Läs mer om Brukshästcentrum — Wången

KUSKUTBILDNINGEN I BRUKSHÄSTKÖRNING

Landets enda yrkesutbildning för brukshästkuskar finns på Wången. Det är en tvåårig yrkeshögskoleutbildning som ges på halvtid. De studerande läser delvis på Wången, delvis på distans och delvis på utbildningsorter utspridda över landet. Utbildningen är kostnadsfri och CSN-berättigad.

Läs mer här: Kuskutbildning i brukshästkörning— Kostnadsfri yrkesutbildning