Så in i vassen med forskning

– Vår ambition är att vara en resurs för dem som forskar, så att de kan komma hit och hyra in sig och använda sig av våra hästar. Men vi bedriver även egna forskningsprojekt berättar Wångens forskningsansvarige agr. dr Malin Connysson.

Studenterna på hippologprogrammet producerar också egna miniprojekt genom sina examensarbeten; kandidatuppsatserna. Här genomförs även en del industriforskning som t.ex. en studie med Hippofix där man i ett unikt projekt testar att systematiskt desinficera stallar via ett sprinklersystem.

Mäter töm- och tygeltryck

För tillfället pågår ett spännande projekt som ska undersöka tömtryck hos varmblodiga travare. Målet är att mäta variationen i töm- och tygeltryck hos travhästar under träning och under lopp i relation till hästens beteende, stressnivå, eventuella skador på mjukvävnaden i hästens mun och kör- och ridbarhet.

– Den här kunskapen kan sen användas som en grund för diskussioner om kommunikation mellan kusk och häst samt i utbildningar inom travsporten, säger Malin Connysson.

Studien ska vara färdig i slutet av 2022. Projektet finansieras av Stiftelsen Hästforskning och är ett samarbete mellan SLU, Wången, Chalmers och Agroscope, Tyskland.

Snabbare men riskfyllt att köra barfota

Ett annat pågående projekt är studien ”Ingen hov ingen häst?” som handlar om hovkvalité, prestation och hälsa hos travhästar. Första resultaten visar att hästar som tävlar barfota springer 0,7 s/km fortare än skodda hästar, och presenterar bättre på banor under sommaren än skodda hästar. Men barfotakörning ökar också risken för galopp och diskvalificering med 15–35 procent. Hästar som är skodda bak presterade bättre än hästar som är skodda runt om – och slapp också de ökade riskerna som kommer med att köra barfota runt om. Projektet leds av forskare på SLU och ska avslutas under 2022.

Vallfoder

För att få en samlad bild över ett ämne kan forskare producera kunskapssammanställningar. Då tittar man på redan gjorda studier och väljer ut studier utifrån ett antal kvalitetsmått. Ett sådant pågående projekt handlar om vallfoder.

– Rapportens innehåll kommer att vara användbart för hästhållare och vallfoderproducenter i Sverige, säger Malin Connysson.

Sammanställningen har tre delar;

• näringsvärde i vallfoder till hästar
• konservering och lagring av vallfoder
• samt hygienisk kvalitet och fodersäkerhet.

Alla tre är viktiga områden för både hästhållare och foderproducenter.

Kan vass vara bra för både hästar och miljön?

Ett annat forskningsprojekt som handlar om foder är ett projekt som vill ta reda på om vass som skördas från övergödda vikar kan användas som foder och samtidigt minska effekterna av övergödning.

– Vass är viktigt för ekosystemet, men för mycket vass kan också konkurrera ut arter och minska den biologiska mångfalden, därför tittar man på om man kan slå två flugor i en smäll – dvs. att ta fram ett funktionellt foder på ett sätt som bidrar positivt till miljön, säger Malin Connysson.

Vass är rik på näring och lätt att skörda och den kan användas för biogasproduktion, som gödselmedel och till jordförbättring.

– Det är mycket dyrare att skörda vass än till exempel vall vilket hittills gjort det olönsamt att använda vass för kommersiella produkter. För att täcka skördekostnaderna behöver man hitta nya och fler användningsområden och vi ska undersöka om vass som foder till hästar och kor kan bli en kommersiellt lönsam produkt, säger Örjan Östman, forskare vid institutionen för akvatiska resurser på SLU.

– En viktig aspekt som vi kommer att ta med är vassens roll som foder i ett framtida klimat. Vass är till skillnad från grödor som växer på land okänsligt för torka och översvämningar, och skulle därmed kunna vara mer anpassningsbart till klimatförändringar, säger Örjan Östman.

Vass har lågt energiinnehåll men innehåller mycket mineraler, och kan vara ett bra foder för hästar med lågt näringsbehov.

– Varmblodstravarna har ju oftast behov av foder med högt energiinnehåll och relativt mycket protein vilket gör vass till ett mer intressant fodermedel för lättfödda hästar såsom islandshästar och russ, säger Malin Connysson.

Projektet som finansieras via Formas pågår till 2023 och är en samverkan mellan SLU, Wången, Växa Sverige och Hästnäringens Nationella Stiftelse. Läs mer på SLU:s webbplats.

Snedhet hos islandshästar

Eyjolfur Isolfsson är adj. professor i ridkonst vid Hippologprogrammet profil islandshäst på Wången. Inom ramen för sin professur genomför han en studie för att undersöka snedhet hos islandshästar i olika gångarter. Mätningarna görs med både objektiva mätmetoder samt subjektiva bedömningar. Eyjolfur bedömer hur hästarna rör sig i olika gångarter/varv med och utan ryttare. Hästarnas rörelser mäts även biomekaniskt med hjälp av Equimoves-sensorer och tygeltryck med IPOS-systemet. Wångens forskningsansvarige Malin Connysson ansvarar för studiedesign och Wångens ridlärare är med och rider hästarna i försöken.

Syften med studien är att undersöka snedhet hos islandshästar och reda ut begrepp och skapa samsyn kring snedhet hos islandshästar. Resultaten kommer sedan att användas i undervisningen på hippologprogrammet.

Den här är en uppdaterad version av en artikel som ursprungligen publicerades i Wångens tidning nr 7. Vill du ha ett ex av vår tidning? Skicka ett mejl till info@wangen.se med din adress.