Irma går tilläggsutbildningen för hovslagare
Tilläggsutbildningen för hovslagare är en utbildning för verksamma hovslagare som inte har den treåriga utbildningen men som vill komma vidare, lära sig mer och som vill bli godkända hovslagare för att kunna praktisera yrket fullt ut och till exempel behandla hovsjukdomar och lägga beslag. Irma Lennartsson är en av dem som går utbildningen just nu.
Irma Lennartsson gick hovslagarutbildningen på Wången 2014–2016. På den tiden var det en tvåårig utbildning. Nu läser hon den ettåriga tilläggsutbildningen för hovslagare på Wången. Det gör hon för att lära sig mer och för att bli godkänd hovslagare och då kunna behandla hovsjukdomar och få arbeta på delegering av veterinär. Vi ställde några frågor om hur hon tänker kring yrket och sin utbildning.
Har du alltid varit intresserad av hästar?
– Ja, jag fick min första ponny när jag var fyra år. Hoppning är mitt främsta intresse. Har två egna hästar hemma, ett svenskt varmblod och ett importerat holländskt halvblod.
Varför valde du hovslagaryrket?
– Jag hade aldrig haft en tanke på att bli hovslagare, men jag hade en unghäst som trampade av sig skorna hela tiden och jag kunde inte ringa hovslagare varannan dag.
– Första veckan på utbildningen tänkte jag det här kommer aldrig gå, för det var så tungt. Men det var också så kul så jag tänkte att jag får ge det en chans. Jag vet inte när det vände, men när jag lärde mig tekniken funkade det plötsligt. Nu tror jag många gånger att det är bättre att vara liten – då tvingas man att lära sig rätt teknik.
Varför bestämde du dig för att gå tilläggsutbildningen?
– Jag känner att det alltid finns mer att lära. Vill också vara beredd om hovslagare blir en skyddad titel, vilket skulle vara bra.
– Det är kul att gå i skola för att det är flera gånger i jobbet som man är ute och funderar på problem. I grundutbildningen läste vi om sjukdomar men det var mer på ytan, nu går vi på djupet. Och jag upplever ibland när jag är ute och arbetar att jag behöver mer
kunskap.
Vad ser du för nytta med att bli godkänd hovslagare?
– Om en häst får akut fång får jag i dagsläget inte vara med från början. Det ska vara en godkänd hovslagare som ska verka i det akuta skedet – det kräver försäkringsbolagen. Vill också få möjlighet att kunna göra mer; behandla hovsjukdomar, göra beslag och kunna jobba på delegering av veterinär som endast godkänd djurvårdspersonal får. Förhoppningsvis får jag in mer varierande och utmanande uppdrag med nya titeln.
Blir det ensamt som egenföretagande hovslagare?
– Det kan bli det, men jag bor ihop med en hovslagare och har dessutom haft bra kontakt med lärarna på Wången och kunnat rådfråga dem. Vi är också några från grundutbildningen som haft kontakt och kunnat hjälpa varandra.
Är det någon kurs du ser särskilt fram emot?
– Hovsjukdomar! Det ska också bli kul med spricklagning. Smidet är förstås också roligt. Men jag har insett att de kunskaperna är en färskvara. När jag gick grundutbildningen tyckte jag smide var jättekul och jag var bra på det, så jag kom hit med gott självförtroende och upptäckte att jag borde ha tränat under tiden.
Hur får du kunder?
– Jag har en fast kundkrets sedan länge. De flesta är såna som jag kände innan jag utbildade mig. Personer som jag tävlat med och träffat på träningar. Så jag skor mest hopphästar, men också någon enstaka travhäst, några islänningar och bruksnordisar. Får mina kunder oftast genom rekommendationer.
Hur långt åker du om dagarna?
– Det längsta jag åker är till Bräcke som ligger 14 mil bort – men det är bara för att kunden är min tränare. Jag brukar passa på att ta med hästen och träna samtidigt.
Vad ser du för utmaningar i yrket?
– Att kroppen ska hålla. Varje ny häst är en utmaning.
Har du nåt mål framöver?
– Att fortsätta utvecklas – jag tänker akta mig för att vara nöjd. Vill fortsätta att gå på clinics och föreläsningar för att utvecklas. Det kommer ju nya metoder så det gäller att hänga med. Jag är nyfiken och vill lära mig mer.
