Erik Adielsson besökte Wången
Erik Adielsson är travkusken som kört häst i över tjugo år och som nu är förstekusk hos Svante Båth och Stig H Johansson. Sammanlagt har han kört häst så långt att det räcker sju och ett halvt varv runt ekvatorn. Vi bjöd in honom till Wången för att ge elever och studenter en chans att ta del av hans erfarenheter.
Till Wången kommer gästföreläsare inom olika ämnen. Den här dagen kom travkusken Erik Adielsson och i aulan samlades gymnasieelever, hippologstudenter och vuxenstuderande på folkhögskolekursen till hästskötare. Frågorna till Erik var många. Efter samlingen i aulan fortsatte samtalet i en mindre grupp i ett klassrum. Då fick hippologstudenter och de gymnasieelever i åk tre som läser idrottsspecialisering mot kusk och ryttare chans att ställa fördjupande frågor. Här är ett sammandrag av samtalen.
Erik inledde med att berätta att han fick chans att köra bra hästar tidigt, och att det på 90-talet var ovanligt att någon som var så ung fick chansen. Då fanns inte lika många möjligheter att köra som lärling som det finns idag. Det fanns inga lärlingslopp på V75, de fick inte ha reklam på bröstet och det fanns inte lärlingsserier som Wången Cup.
– Jag har fått bra chanser, men jag har också förvaltat dem. Jag har kommit långt på att jobba hårt och ha hög arbetsmoral. Alla pengar jag tjänade i början gick åt att betala resan till Solvalla på onsdagarna. Det gick långt ifrån ihop att köra på Solvalla de första åren så allt överskott från de andra tävlingarna gick till att försöka få körningar där. Så till er elever kan jag säga att ta alla chanser ni kan i er ålder, men undvik hästar som är dumma och farliga.
Hur förbereder du dig inför ett lopp?
– Jag ser till att vara utvilad och påläst. Jag gör upp flera planer över loppet och har koll på de hästar och kuskar jag möter.
Tränar du?
– För att spara ryggen är det viktigast att träna bålmusklerna. Att hålla kroppen i form förlänger karriären.
Hur ser framtiden ut för hästskötare?
– Arbetet måste bli mer automatiserat så att vi får bort det tunga arbetet. Många hästskötare har för många passhästar idag. Det beror på att kostnaderna för tränarna har gått upp. Kraven på foder är högre, veterinär- och transportkostnader har skenat, och det utan att intäkterna har ökat. Det gör att skötarna får fler passhästar. Arbetsvillkoren för hästskötare måste bli bättre.
Har du några råd till hästskötare och kuskar?
– Var snäll mot hästarna – ha respekt för att hästen inte är där av fri vilja. Tala alltid sanning och jobba hårt.
– Titta på lopp och välj ut kuskar som ni gillar och följ dem. Fundera inför loppet hur ni tror det kommer att gå och hur kusken kommer köra. Ni kommer se att de flesta är mänskliga och gör misstag. Jag tävlade en gång i kusk-VM i Italien. Då blir man bara tilldelad nummer på hästar och har därför igen bakgrundsinfo om hästen eller konkurrensen. Där och då förstod jag hur påläst jag är annars. Det var väldigt nyttigt. Efter det blev jag en något bättre kusk för jag lärde mig också att ta intryck av hästen på plats. Som kusk behöver du ha en balans mellan att använda kunskapen du har med dig för att du är påläst och känslan du får när du är närvarande i stunden.
Vilken är den viktigaste egenskapen en hästskötare bör ha?
– Att vara lugn och noggrann. Om du som hästskötare är orolig inför lopp och vet att det kommer att bli stressigt se till att gå igenom det du ska göra på tävlingsdagen redan kvällen innan. Det har hänt att jag ska köra en häst och då upptäckt att varken vagn eller sele är med för att skötaren varit nervös och stressad och glömt grejerna hemma i stallet. Men alla gör misstag och vi kommer över det.
Vilken är den viktigaste egenskapen en bra kusk bör ha?
– Att gilla hästarna. Hade jag varit tränare hade det varit det enda som jag krävt av en kusk. Hästen ska vara i fokus.
Har du haft några förebilder och vad har du lärt av dem?
– Jag har inte haft någon särskild förebild. Inte nån idol. Jag tittade på flera olika kuskar och hämtade lite från flera av dem.
Vad har du lärt dig av Stig H?
– Att hålla en rak linje. Han har aldrig börjat fladdra när det gått dåligt.
Vad har du lärt dig av Svante Båth?
– Att organisation är viktigt. Svante är en bra organisatör och kan hålla otroligt många bollar i luften. Både Svante och Stig är otroligt kunniga när det gäller små detaljer kring hästarna men är också väldigt bra på att delegera ansvar och det i sin tur gör att jobbet för personalen blir roligare när de känner förtroendet. Båda två har också haft väldigt bra personal genom åren.
”Efter 25 år finns det inget jag hellre gör. Att få tävla och umgås med hästar är oslagbart.”
Har du åsikter om utrustning på de hästar du kör?
– Vi har diskussioner ibland men det är ju väldigt sällan jag behöver peta i något, de jag kör för nuförtiden är så duktiga.
Om du kör åt en mindre tränare tar de emot åsikter och idéer från dig?
– Det får man läsa av om de är mottagliga för. Det är lite olika från person till person. Men vill de ha feed-back lämnar jag gärna det.
Vad tänker du om metoo-rörelsen inom travet?
– Det har varit väldigt nyttigt och bra för sporten. Tror att de flesta nu tänker ett varv till. Alla i sporten har ett stort ansvar.
Har du haft nytta av att du kan rida?
– Mest nytta har jag haft av att jag varit runt hästar sen jag föddes, det är vad som har påverkat mig mest. Men jag brukar säga att alla som kan rida kan köra, men alla som kan köra kan inte rida. Och visst har jag haft nytta av ridningen.
Vad säger du om drivningar?
– Ditt första alternativ när du kör måste alltid vara ett vänligt alternativ gentemot hästen. Ett problem är att det bitvis är ojämn kvalité på domare. Själv har jag suttit ett par år i reglementskommitteen och försökt påverka den vägen. Vi har generellt blivit bättre, men vi kan bli ännu bättre. Och jag kan själv bli bättre – jag försöker tänka på det varje gång jag kör. Örjan Kihlström är en bra måttstock när det gäller drivningar tycker jag.
Vad är bra och dåligt med travet jämfört med ridsporten?
– Det går att försörja sig inom travet i högre grad. Vi har en miljard i prismedel i Sverige varje år, så vi har det väldigt bra. Inom travet är en väldigt liten del ideellt driven vilket är motsatt i ridsporten. Båda sporterna skulle må bra av en bättre balans mellan affärsmässighet och ideellt engagemang.
Vilket är det bästa travlandet i världen?
– Sverige är långt före alla andra. Vi har det så bra att man förstår det inte förrän man kommer till andra länder. Frankrike är bra. Jag skulle velat prova att jobba i USA ett tag. Jag gillar att man måste tänka till på en milebana. I USA har de väldigt fin hand med hästarna och de har koll på ”varvräknaren”. Jag hade velat prova att vara kusk på Meadowlands ett år.
Vilka segrar har betytt mest för dig?
– Olympiatravsegern när jag var 24 år och första derbysegern med Joke Face var speciella. Men samtidigt betyder större segrar för Stig och Svante mer på ett sätt eftersom jag är så mycket närmre dem och deras hästägare.
Vilket lopp skulle du vilja vinna innan du slutar?
– Elitloppet.
Hur hanterar du att möta frågor från journalister efter ett lopp som gått dåligt?
– Försöker vara välvilligt inställd även om det är svårt vissa gånger. Vi ska alla komma ihåg att utan publik och spelare så kan vi stänga ned. Då får vi tävla om rosetter.
Vad är viktigt i framgång och motgång?
– Att ha god självkänsla och veta vad du själv kan, och vad du inte kan. Det gäller att ha fötterna på jorden. Komma ihåg att det inte är hjärnkirurgi vi håller på med. Vi kör två varv runt en bana med en, oftast, brun häst. (Skratt).
